Denna analys undersöker varför svenska husägare lånar pengar under perioden 1 november till 30 november 2024. Genom att granska låneändamål, regional fördelning, åldersgrupper, inkomster och arbetsförhållanden belyser rapporten trenderna bakom lånebesluten och hur hushållen prioriterar sina ekonomiska resurser.
1. Skuldkonsolidering dominerar låneändamålen
Det tydligaste mönstret bland husägare är att en stor andel av lånen används för att samla befintliga skulder.
Skuldkonsolidering är det absolut vanligaste ändamålet, vilket tyder på att många hushåll ser detta som en väg till ekonomisk stabilitet.
Renovering är också en framträdande orsak, vilket visar att husägare investerar i att förbättra sina bostäder snarare än att använda lån för kortsiktig konsumtion.
Övriga låneändamål, såsom fordonsköp och hälsa, har betydligt mindre andelar men pekar ändå på en långsiktig planering snarare än impulsdrivet lånebeteende.
Den samlade bilden är att lån främst används för att skapa balans i ekonomin och för att förverkliga större projekt.
2. Stockholm och storstadsregionerna i ledning
Geografiskt sett är det tydligt att lånemarknaden domineras av Sveriges största städer.
Stockholm har den största andelen låntagare, tätt följt av Västra Götaland och Skåne.
Dessa områden har högre boendekostnader och fler bostadsägare, vilket driver efterfrågan på lån.
I mindre regioner som Gotland och Jämtland är andelen låntagare betydligt lägre, vilket reflekterar deras mindre befolkning och mer begränsade ekonomiska aktivitet.
Storstädernas dominans på lånemarknaden speglar både de ekonomiska förutsättningarna och behoven i dessa områden.
3. Yngre medelåldersgrupper lånar mest
Bland olika åldersgrupper är det främst individer mellan 30 och 49 år som står för den största andelen av lånen. Dessa grupper är mitt i sina ekonomiskt mest aktiva år och har ofta stabila inkomster, vilket gör det möjligt för dem att ta lån för större ändamål som renoveringar eller skuldkonsolidering. Samtidigt visar statistiken att äldre låntagare i åldrarna 60–69 år lånar i mindre utsträckning, medan de yngsta åldersgrupperna har begränsade lånebehov.
Detta mönster återspeglar livets olika faser där lån blir ett verktyg för att hantera bostadsrelaterade kostnader och andra långsiktiga investeringar.
4. Medelinkomsttagare driver lånemarknaden
När man tittar på inkomstnivåer är det tydligt att det är medelinkomsttagare som står för den största andelen lån.
Personer med en månadsinkomst mellan 20 000 och 40 000 kronor är den dominerande gruppen, vilket visar att dessa hushåll har både behovet och förutsättningarna att låna för större ekonomiska projekt.
Låntagare med högre inkomster är betydligt färre, medan de med lägre inkomster endast utgör en marginell del av marknaden.
Detta tyder på att lån främst används av hushåll som har tillräcklig ekonomisk stabilitet för att hantera skuldsättning på ett ansvarsfullt sätt.
Slutsats
Analysen visar att svenska husägare lånar pengar med ett tydligt fokus på att förbättra sin ekonomiska situation och genomföra långsiktiga projekt. Skuldkonsolidering är det vanligaste ändamålet, vilket pekar på ett ansvarsfullt förhållningssätt till lån. Geografiskt sett dominerar storstadsregionerna marknaden, medan yngre medelåldersgrupper och medelinkomsttagare står för majoriteten av låneaktiviteten.
Att förstå dessa trender är avgörande för långivare som vill erbjuda skräddarsydda lösningar. Svenska hushåll använder lån på ett strategiskt och genomtänkt sätt för att optimera sin ekonomi.
säger Andreas Linde, VD och ekonomiexpert på MyLoan24.
Med fokus på ekonomisk stabilitet och långsiktig planering skapar dessa lån möjligheter för husägare att förbättra sina livsvillkor och hushållens ekonomiska hälsa.