Skillnader i lånegodkännande mellan kvinnor och män fortsätter att vara en aktuell fråga inom den svenska lånemarknaden. Genom att analysera lånedata från maj 2025, ger vi en översikt över hur kön, ålder, sysselsättning, inkomst och bostadsägande påverkar låneansökningar och beviljandegrad. Statistiken visar tydliga mönster – och vissa oväntade avvikelser – som bör väcka intresse hos både långivare och låntagare. Du kan enkelt jämföra och ansöka om lån genom vår låneplattform.
Låntagarnas kön – en tydlig övervikt
Statistiken visar att män står för 57,27 % av alla låneansökningar medan kvinnor endast representerar 42,73 %. Denna skillnad kan bero på flera faktorer, inklusive ekonomiskt självförtroende, inkomstnivåer och historisk tillgång till kredit. Intressant nog är detta en relativt konstant könsfördelning, vilket innebär att oavsett yttre konjunkturella förändringar tenderar män att söka lån i större utsträckning än kvinnor.
Ålder och kön – unga och medelålders dominerar
Analyserar man könsfördelningen i kombination med ålder ser man att de flesta låntagare är mellan 18–39 år – tillsammans står de för nästan 47,3 % av marknaden (18–29 år: 23,79 %, 30–39 år: 23,50 %). Detta speglar en generation i ekonomisk etableringsfas, där bostadsköp, bilköp och konsumentkrediter är vanligast.
Att unga män tenderar att dominera ansökningarna kan även kopplas till en högre benägenhet att ta risker jämfört med sina kvinnliga motsvarigheter.
Anställningsform och dess påverkan
En överväldigande majoritet av låntagare är fast anställda (71,25 %), vilket tydligt visar att kreditvärdighet och anställningstrygghet går hand i hand vid lån. Män är i högre grad representerade i denna kategori, vilket kan förklara deras högre andel av beviljade lån.
Andra anställningsformer som pensionärer (8,38 %) och behovsanställda (4,34 %) har betydligt lägre andel, vilket kan indikera lägre kreditvärdighet – oavsett kön.
Syftet med lånet – konsumtion eller konsolidering?
Majoriteten av låntagare (30,37 %) anger att lånet används för att samla befintliga lån, följt av “övrigt” (20,78 %) och fordon (12,54 %). Dessa siffror speglar en vilja att förbättra sin privatekonomi och minska räntekostnader, särskilt bland män med högre lånesummor. Kvinnor tenderar enligt tidigare studier att i större utsträckning använda lån till vård eller renovering – vilket även kan anas i de mindre segmenten (Hälsa/sjukvård: 9,65 %, Renovering: 8,48 %).
Inkomst och bostadsägande
Det mest representerade inkomstspannet bland låntagare är 20.000–39.999 SEK per månad, vilket utgör cirka 69,91 % av alla ansökningar. Den största enskilda gruppen tjänar mellan 30.000–39.999 SEK (38,46 %).
Bostadsägande är också en avgörande faktor: endast 24,19 % av de som söker lån äger sitt boende, medan hela 75,81 % inte gör det. Detta kan påverka godkännandefrekvensen negativt, eftersom bostadsägande ofta fungerar som säkerhet för lånet. Då män i något högre utsträckning än kvinnor äger fastigheter, kan detta också bidra till skillnader i beviljandegrad mellan könen.
Geografisk spridning och veckodynamik
Regionerna Stockholm (21,06 %), Västra Götaland (19,09 %) och Skåne (13,59 %) står för majoriteten av alla ansökningar. Detta är inte oväntat med tanke på befolkningstäthet, men öppnar också upp för regionala analyser av könsfördelning.
Ansökningarna varierar även beroende på veckodag – måndagar (18,13 %) och tisdagar (17,48 %) är de vanligaste dagarna att skicka in en låneansökan. Detta kan indikera planeringsbeteende som skiljer sig mellan olika könsgrupper – män tenderar i vissa fall att fatta snabbare ekonomiska beslut direkt efter helgen.
Slutsats
Sammanfattningsvis visar analysen av maj månads lånedata att kön spelar en tydlig roll i ansökningsfrekvens, medan flera andra faktorer – som ålder, anställning, syfte med lånet och bostadsägande – samverkar i att avgöra sannolikheten för godkännande. Män söker lån i högre grad och återfinns oftare i kategorier med stabilare ekonomiska förutsättningar, som fast anställning och bostadsägande.
Men skillnaderna bör inte nödvändigtvis tolkas som diskriminering utan snarare som ett resultat av strukturella ekonomiska skillnader mellan könen.
”Vi ser att lånedata ger oss mer än bara siffror – den speglar samhällsstrukturer och finansiella trender. Det är viktigt att förstå att kreditbeteenden ofta hänger ihop med arbetsliv, hushållsekonomi och kulturmönster, snarare än individuella val.”
– Andreas Linde, VD och Finansanalytiker på MyLoan24 SE
Det är därför avgörande att arbeta vidare med finansiell inkludering och utbildning, särskilt för grupper som historiskt sett haft sämre tillgång till lån – däribland många kvinnor. Långivare kan också använda denna typ av data för att forma mer rättvisa kreditmodeller.